Esperanto

Från MartinusWiki

År 1887 skapade den polske läkaren Ludwik L. Zamenhof det internationella språket Esperanto för att underlätta kommunikationen mellan folk från olika länder och kulturer. Grammatiken, som bara består av 16 regler, har inga undantag (exempelvis slutar alla substantiv på ”o” = tomato och alla adjektiv på ”a” = granda. Granda tomato = en stor tomat). Språket är på så vis lätt att lära, i förhållande till de nationella språken, och därför kan språket användas som ”allas andra språk”, utöver modersmålet.

Ludwik L. Zamenhof var en polsk ögonläkare som föddes i Byalistok, Polen, den 15:e december år 1859. När han föddes tillhörde Byalistok det ryska imperiet. Det fanns fyra olika etniska grupper i staden: polacker, ryssar, tyskar och judar. Redan tidigt i sin barndom gick det upp för honom att de många olika språken var grogrund för olika typer av missförstånd och spänningar mellan människorna. Hans far, som var väldigt språkkunnig, gick ofta ut på gator och torg för att fungera som en ”brobyggare” mellan människorna. Ludwik var ofta med honom. Ludwik bestämde sig då för att vara med till att skapa fred mellan människorna genom att ”ge världen ett gemensamt språk”. År 1874, då han var 15 år, började han arbeta på detta projekt, och efter fyra år visade han fram sitt resultat för sina gymnasiekamrater, men han var själv inte helt nöjd med resultatet. Han fortsatte då med projektet, och efter 13 års intensivt arbete utgav han år 1887 sin första lärobok under titeln ”Lingvo Internacia de Doktoro Esperanto”. Esperanto betyder ”den som hoppas” på det internationella språket.

Esperanto är Martinus Instituts officiella språk.